broadmeadow

Det gjorde ont att se Gli Azzurri (det italienska landslaget) helt och hållet gå sönder inifrån när man under kvällen mötte Holland i Bern under måndagskvällen. Italienarna, som är regerande världsmästare, saknade spets i stora delar av matchen. Istället var det Holland som höll i taktpinnen. De kändes mer engagerade när matchtrumman började eka kring alperna. Tyvärr så ville dock inte de välkammade italienarna dansa när de unga och hungriga holländarna bjöd upp till dans.

Holländarna var väl egentligen bättre på samtliga positioner. Men det går inte att komma ifrån att Italiens stora problem för en gångs skull ligger i försvarsspelet, vilket rent historiskt är väldigt anmärkningsvärt. Det faktum att mittbacken Cannavaro inte är tillgänglig för spel i turneringen efter att ha skadat sig under den första träningen i Österrike under EM-samlingen tror jag påverkar det italienska laget mycket. De påverkas förmodligen betydligt mer än vad någon överhuvudtaget kunde tänka sig. Det finns inte många spelare i världen som spelar med ett lugn som mittbacken från Neapel. Det är heller inget snack om att just han är saknad, och jag vet inte riktigt hur de italienarna bör agera för att täcka upp de svarta hål som finns i försvaret. Jag är tveksam om det finns någon i truppen som kan täcka upp de brister som finns.  En tanke är väl kanske att spela ungefär som man avslutade matchen. Med en grym offensiv där Grosso och Zambrotta fungerar som kantspringare, och plocka in Pannucci i mitten och sätta Materazzi på bänken, men vettefan om det är rätt väg att gå. Då får man hoppas på att offensiven blir så pass dominant så att inte försvaret sätts på prov, och det känns kanske aningen riskabelt. Jag är helt övertygad om att framgångsrika lag byggs nerifrån. Har man ett starkt försvar så kommer målen automatiskt, och har man inte det så spelar det ingen roll hur många mål man gör. "The Damage Is Done", som den forne The Smiths sångaren Morrissey en gång sjöng.

Hur svagt Italien än spelade så förtjänar Holland en massa beröm. De gjorde på många sätt en fantastisk match. De hade lite tur med Italiens ineffektivitet men Holland lyckades med det som fotboll i grund och botten handlar om. De gjorde tre mål fler än Italien, och som de gjorde dem. De gjorde tre fina mål, och i synnerhet var de två sista helt fantastiska och klassiska skolexempel på hur snabb kontringsfotboll ska spelas.

Om Holland fortsätter på samma linje kan de bli svårstoppade. Det ska bli mer än intressant att följa de genom turneringen. Om det är fest och glädjefnatt i Amsterdam i natt så har väl istället hela Rom gått in i en tung depression som kommer att prägla både staden och resten av landet i fyra dagar framöver. Om fyra dagar väntar Rumänien för Italien. En seger då är ett måste om man överhuvudtaget vill återvända till sitt hemland utan att bli halshuggna.